Min miniuppsats från kursen Världens Eko på Stockholm Resilience Center.

”I want you to act as if our house is on fire. Because it is.” avslutar Greta Thunbergs sitt tal i januari 2019 under World Economic Forums årliga konferens i Davos. Enligt en i stort sätt samstämmig klimatforskarkår så finns det fog för att använda ett så alarmistiskt språkbruk.

Antropocen

Vi som art har varit mycket framgångsrika dock på bekostnad av vår planet, så pass mycket att vi är inne i en ny tidsepok, Antropocen (Crutzen 2000), tiden då vi människor utgör den största omformande kraften i naturen. Sedan 1950-talet har befolkningen ökat tre gånger, vår energianvändning sju gånger Likaså har 50% av markytan omvandlats och 50% av allt ytvatten används av oss människor, påverkan på det ekologiska systemet precis som de socioekonomiska har utvecklats exponentiellt, denna utveckling beskrivas som den Stora Accelerationen, se figur 1 (Steffen et al., 2015).

Vi är 1,9 miljarder överviktiga och 815 miljoner undernärda (Schultz, pers. komm., 2019-12- 17). Människans sammanlagda vikt är tio gånger mer än alla vilda däggdjur tillsammans, och människa plus domesticerade djur står för 96% av alla däggdjur. (Bar-On et al 2018 PNAS).

Detta har lett till att temperaturen nu i medel är 1,1 grad över förindustriell tid, vi riskerar att sätta igång de så kallade domino/tröskeleffekter (Fig. 3). Under de senaste 3 miljoner åren, den interglaciala eran har temperaturen i medel aldrig varit under -4 eller högre än +2 grader, som i värsta fall leder till ett så kallat Hothouse Earth-scenario (Fig. 4), (Steffen et al., 2018). Kunskapen för att förhindra denna utveckling finns men gemensamma regelverk saknas.

Den ekonomiska modellen

Det globalt rådande ekonomiska systemet är marknadsekonomi. Man kan diskutera huruvida marknadsekonomi per se har en negativ påverkan på biosfären/planeten eller om det snarare är fel på marknadsekonomins spelregler (Hahn, pers.komm., 2019-10-01). I Kate Raworth ́s doughnut-modell (Fig. 5) ingår de planetära gränserna (Rockström et al., 2009) (Fig. 4) i det ekonomiska ramverket. Sannolikt bör naturkapitalet inkluderas i den ekonomiska modellen om vi ska nå en hållbar utveckling enligt Agenda 2030 (Fig. 6). Numer är det tveksamt om så kallad Grön tillväxt är möjlig (Rockström 2019), fokus bör ligga på transformationen till hållbar utveckling, sekundärt på BNP-tillväxt (Hahn, pers.komm., 19-10-01).

Regelverk

En fördel med marknadsekonomin är att den går att reglera med skatter och subventioner. Regleringar på utsläpp av växthusgaser behöver överlag ha global effekt, i och med att det handlar om just global problematik. Önskvärt vore exempelvis om vi kunde komma överens om ett pris på utsläpp av växthusgaser, men det är dessvärre osannolikt att så kommer att ske tillräckligt snabbt.

Vårt nuvarande system med lokal eller regional beskattning har lett till att produktion flyttar till områden utan reglering av växthusgasutsläpp och där produktionen följaktligen är mindre hållbar. Detta märks bl a i Sverige som har koldioxidskatter och samtidigt låga territoriella utsläpp (här räknas ej import, internationellt flyg och sjöfart med), men höga konsumtionsbaserade utsläpp (Fig. 7)

Man kan beskriva det som att stora delar av våra utsläpp är outsourcade. Det är möjligt att de absoluta utsläppen t o m blir högre som effekt av detta, ett så kallat koldioxidläckage har uppstått. För att råda bot på denna problematik skulle koldioxidtullar kunna vara en möjlig lösning. Detta är också något som är inkluderat som en viktig del i det klimatpolitiska förslag, (http://ec.europa.eu) som lagts fram av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Med koldioxidtullar avses nedan en beskattning på importerade varor där skattesatsen står i förhållande till deras koldioxidekvivalentavtryck (totala produktion och transport). En motsvarande beskattning på importerat bränsle (ofta benämnt som importskatt) är sannolikt lika viktig men diskuteras inte närmare här.

Koldioxidtull

I ett ekonomiskt system baserat på fri handel riskerar koldioxidtullar att inskränka det globala flödet av varor och tjänster och huruvida WTO skulle sanktionera detta är ännu oklart. Enligt Harry Flam, rådgivare vid Sieps finns en möjlighet är att använda en undantagsparagraf som tillåter tullar för att skydda ändliga resurser samt människors, djurs och växters hälsa. Det är av stor vikt att detta görs transparent för att det inte ska uppfattas som protektionism vilket kan leda till reciproka handelsrestriktioner. För att ytterligare motverka detta och förstärka incitamenten för klimatomställning på produktionssidan diskuteras om så kallade returtullar är ett lämpligt verktyg (Hahn. 2018). Detta innebär förenklat att den koldioxidtull som inhämtas återförs till ursprungslandets regering. Önskvärt vore ett system så att dessa medel också återinvesteras i omställning till klimatsmart produktion och transport i den region där varan ursprungligen producerades.

En annan utmaning är att hitta rätt skattesats för en sådan koldioxidtull. En glidande skattesats där en omställning i hållbar riktning också leder till en minskad skattesats vore att föredra. Det är dock komplext och kostsamt att göra livscykelanalys för varje vara och tjänst som produceras. Troligen får man därför inrikta sig på någon form av schablonbeskattning som utgår ifrån produktionslandets energimix, materialvalet och återvinningsbarheten. Idag finns olika tredjepartssystem som man kan ta hjälp av i dessa uträkningar, tex ISO, Bluesign mfl. En sådan beskattning kommer i bästa fall att styra konsumtion (via pris) i klimatmässigt rätt riktning, vilket i sin tur kommer att driva både produktion och transport i rätt riktning.

Implikationer för ekonomisk utveckling

Det får anses svårbedömt vilken påverkan en sådan koldioxidtull i praktiken skulle få på utvecklingen av världsekonomin. Massproducerade, billiga produkter med stort klimatavtryck och långa transporter skulle fördyras för konsumenten med minskad lönsamhet för producenten som följd. Därmed skulle dyrare produkter med högre kvalitet och hållbar produktion bli attraktivare för konsumenten och därmed premieras. En sådan omställning till en mer hållbar produktion innebär en potentiellt negativ påverkan på det globala ekonomiska systemet men kommer samtidigt att generera ekonomisk tillväxt i och med de stora investeringar som blir nödvändiga. På produktionssidan skulle det uppenbara incitamentet vara att en påvisad mer hållbar produktion också på sikt innebär lägre beskattning. På konsumentsidan skulle en koldioxidtull göra att klimatvänliga produkter i relativa termer kostar mindre än klimatovänliga, med positiva följder för konsumtionsmönster.

Slutsats

Omfattande och snabba förändringar är nödvändiga för att ha en chans att minska utsläppen av växthusgaser med 50% till 2030 och klimatneutralitet till 2050. EU har här den ekonomiska tyngd som behövs för att ta ledarflaggan. En koldioxidtull, initierad av EU men med global effekt, skulle potentiellt kunna bli en framgångsrik väg för att nå hållbar utveckling.

Bilder;

Figur 1. Socioekonomiska och ekologiska trender globalt från 1750 till 2010. Data från Steffen et al., 2015. Till vänster I=PAT-modellen som bra illustrerar den stora accelerationen. Data från Commoner, Ehrlich och Holdren, 1970

Figur 2. En folkräkning av biomassan på jorden är nyckeln för att förstå strukturen och dynamiken i biosfären. En global, kvantitativ syn på hur biomassa från olika taxor jämförs med varandra saknas dock fortfarande. Här samlar vi den övergripande biomassasammansättningen i biosfären och skapar en folkräkning av 50 550 gigatons kol (Gt C) av biomassa fördelat på alla livets rike. Data från Bar-

Figur 3. Global karta över potentiella tröskeleffekter. Data från Steffen et al. 2018

Figur 4. Mänskliga utsläpp påverkar planeten att antingen hamna i ett Hothouse läge eller om vi ändrar inriktning från exploatering till förvaltning av jordens resurser i ett stabilt läge. Data från Steffen et al. 2018

Figur 5. Doughnut-modellen är en ekonomisk modell som används för att mäta ekonomins prestanda i förhållande till hur människors behov tillgodoses utan att överskrida jordens nio planetära gränser. Data från Kate Raworth 2012

Figur 6. En bild över planetens nio gränser. Den inre gröna delen representerar det säkra manöverutrymmet. De rödgula kilarna representerar en uppskattning av det aktuella läget. Gränserna i fyra system har redan överskridits. Data från Steffen, Rockström et al. 2015

Figur 7. FN ́s globala hållbarhetsmål, Agenda 2030 med syftar till att utrota fattigdom, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. www.globalamalen.se

Figur 8. Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp omfattar utsläpp från varor och tjänster som används i Sverige oavsett var utsläppen sker, både inom Sveriges gränser men också i andra länder. Naturvårdverket använder tre olika sätt för att mäta våra utsläpp; territoriella, produktionsbaserade och som ovan konsumtionsbaserade. Data från www.naturvardsverket.se

Källförteckning

1. Steffen, W. et.al. 2015. Trajectory of the Anthropocene: The Great Accelration. The

   Anthropocene Review, 2015. 1-18

2. Schultz, Lisen. Professor. Vägar till samarbete för gemensamma resurser. 2019-12-17

3. Yionon M. Bar-On, Rob Philips, and Ron Milo 2018. The biomass distributio on

   Earth. Proceedings of National Academy of Sciences, PNAS June 19, 2018 115

4. Steffen, W., Rockström, J., Richardson, K., Lenton, T.M. et.al. 2018. Trajectories of

   the Earth System in the Anthropocene. Proceedings of National Academy of Sciences,

   PNAS August 14, 2018 115

5. Hahn, Thomas. Professor. Ekologisk ekonomi: ny ekonomisk teori för hållbar

   utveckling. 2019-10-01

6. A Safe and Just Space for Humanity: Can We Live Within the

   Doughnut?

7. Rockström, J., Steffen, W. et. Al. 2009 A safe operating space for humanity. Nature

   September 2009. 461

8. Rockström, J. 2019. Önsketänkande med grön tillväxt – vi måste agera, Svenska

   Dagbladet, 7 september 2019.

9. Hahn, Thomas. Professor. Ekologisk ekonomi: ny ekonomisk teori för hållbar

   utveckling. 2019-10-01

10. Europeiska kommissionen, 2019-12-11. En europeisk grön giv.

    https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/european-green-d…

11. Hahn, T. 2018. Ineffektivt låta klimatpolitiken utgå från privatmoral, Dagens Nyheter,

    13 augusti 2018.

12. http://www.sieps.se/globalassets/publikationer/2019/perspektiv—koldiox…

    eu.pdf?